Frågan är bara hur jag ska lösa det här. Orkar inte mer.
Så från och med nu skiter jag i det. Stänger av mina känslor och låter det som händer hända. Det är ju ändå inte jag som förlorar på det i slutändan. Eller?
Vill bara försvinna bort från den här jävla skiten. Gömma mig under täcket i en evighet och bara... vara störd för mig själv. Det här är inte normalt.. Nåt fel är det ju. Och det är jag. Hela jag!
Dummadummadumma mig! Allt jag gör blir bara fel. Ingenting kommer någonsin att bli helt okej igen. Men vad gör det? Känslor är för bögar.
