Just idag känns livet bara piss och pannkaka. Vet inte vad jag ska göra med alla mina förbannade jävla tankar. Vill bara stoppa ner dom i en låda, låsa den och sen.. ja, aldrig någonsin mer öppna den igen. 

Ibland vill jag bara lämna allt, tanken kryper i huvudet på mig. Men hur fasiken skulle jag kunna göra det? 

Jag älskar min hund, min syster och systerson. Jag älskar min pojkvän, så fruktansvärt mycket. Och det är ofta där skon klämmer. Att jag älskar honom för mycket, oroar mig för mycket och i onödan. Undrar när livet blir lättare. När klumpen i magen försvinner och vi bara kan.. leva.